Folk frågar hur jag känner mig.
"Vissa dagar lite bättre" svarar jag.
I fredags var jag bedrövad. Min goaste vän kom över och vi åt middag, snackade om livet och skrattade så vi höll på att kissa på oss.
Hon är en av mina livsnycklar. Vi sitter inte och ältar min situation. Vi bara är och trivs i varandras sällskap.
Den största livsnyckeln, eller den viktigaste finns inom oss. Vi måste bara hitta den. och på vägen dit är det helt okej att ta tag i en livboj.
Fick ett fint sms av exet. Blev rörd till tårar. Eller nej, jag skakade av gråt. Vi har kämpat så…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar